Långdistans

Tanken idag var att jag skulle gå på ett pass på gymet, typ underground eller kettlebells. Men när jag vaknade och solen sken sådär vackert började det klia i löparnerven. Jag är ju sannerligen ingen löpare, men jag gillar känslan av att vara ett med naturen och bara röra mig framåt i skogen. Därför tänkte jag att jag skulle ge mig på det där med distans. Jag springer ju nästan aldrig längre än en mil, eller rättning: jag springer faktiskt aldrig längre än en mil. Därför tänkte jag att jag skulle försöka att komma förbi den där mentala spännen jag har. 
 
 
Ja, det var lerigt och blött genomgående i skogen, men vad gör väl det när man har en bra podcast i öronen (Filip och Fredrik gör att man orkar lite mer) och neonrosa skor på fötterna. 
 
 
 
Ja, det blev ju inget halvmaraton direkt, men fatta ändå den där känslan av att kunna fortsätta i evigheters evighet! När jag kom hem landade jag på golvet där jag sträckte ut mina ömmande muskler. Sedan lagade jag mat, tog en näringsdryck till efterrätt och sjönk ner i ett varmt bad. Nu sitter jag med sista planeringen av VFUn som börjar i morgon. Fyra veckor! Planerar grammatiklektioner, försöker ocskå att läsa litteratur till hemtentan efter praktiken och börja bearbeta texter till examensarbetet. Inte helt lätt...

En resa i tiden

Kära vänner, fina familj och älskade främlingar. Ikväll ska vi ta en resa bakåt i arkivet. Vi ska se vad jag hade för mig förra året och året innan det. Jag kommer att välja ut stycken och bilder från 21 februari i arkivet för att se om jag blivit lite friskare och lite gladare som människa. Jag tänkte på det idag. Igår vad jag ute med min sambo och hans bror. Vi drack lite för många öl, åt lite för mycket godis och chips och idag vaknade jag med ett leende på läpparna. Jag har fortsatt äta godis och annat onyttigt, inte tränat, bara umgåtts med familjen som hälsat på och älskat att livet är så fint. Så har det ju inte alltid varit. Nu får vi se exakt hur det har varit.
 
21 februari 2013:

"Vaknade upp med huvudvärk från gårdagens fantastiska vinkväll med en kär vän. Mådde så dåligt, inte bara fysiskt utan psykiskt. Självklart ringde enheten och meddelade att min behandlare är sjuk och att hon måste omboka min tid. Där bröt paniken ut. 
Jag låg i soffan och sörplade i mig frukosten (men jag orkade inte ens koka gröten på spis som jag brukar, utan lät den tillagas i miro medan jag låg dubbelvikt i soffan och väntade). När sambon hade åkt tog jag tvättkorgen och gick ner för att tvätta. Då kom dumtankarna, samma mönster som jag alltid gjorde förut - ut på tvångspromenad medan tvätten blir ren. Jag grät hela vägen, halvsprang de där fem kilometrarna jag så många gånger tidigare tvingat mig själv att gå. Tankarna snurrade och jag ville sluta, men fötterna vägrade lyda, jag kunde bara trampa framåt. Väl hemma lagade jag spenatsoppa, stod och funderade på att inte äta ägg, inte äta macka, peta ut gulan ur ägget, inte äta alls. Halv två lyckades jag få mig själv till att sitta vid bordet och äta som en normal människa. Näringsdryckerna spökade, vi pratade senast om att det snart är dags att plocka bort dem, och när tiden då ställdes in idag fick jag sådan ångest eftersom ingen kollat min vikt, tänk om jag kommit i mål nu och fortsätter upp i all oändlighet tills jag blivit överviktig igen? Jag vet att det är helt ologiskt, men det här har jag brottats med hela dagen."
 
21 februari 2014:
 
Hola amigos! Sitter vid skrivbordet och laddar för en härlig promenad med en vän såhär en gråmulen fredag, känns som en riktigt trevlig sak att göra faktiskt. På morgonen vad jag hos sjukgymnasten, köpte ett träningsgummiband och fick nya övningar för axeln. Efter det drog jag till gymet och körde veckans sista split, nämligen ben. I morgon blir det lite kettlebells mest för skojs skull innan jag tar bilen hemhem till familjen lördag - söndag. Saknar dem så ska bli jättemysigt. 
 
 
 
Formen går sakta men säkert framåt. Insett jag jag faktiskt måste försöka äta lite mer om det ska hända någonting i muskelväg, så jag jobbar med det. Käkade en megaomelett samt knäckemackor med leverpastej (fick megasug efter just leverpastej för några dagar sedan så jag köpte hem det, lyssna på kroppen - kanske är det lite järn som behövs?). Sen drack jag kaffe och mumsade på lite paranötter och dadlar, bästa!
 
 
 21 februari 2015:
 

Vad ska jag lägga till under årets 21 februari då? Jo, idag har mina föräldrar varit och hälsat på. I morse vaknade jag bakfull fast jag bara drack 3 öl (och kanske ett glas vin hemma innan...). Igår var jag först på gymet för lite styrkelyftsteknik. 
 
 
Sedan lagade jag pulled kyckling (inte pork, jag är alldeles för hipster för det) och sedan drog vi iväg för att spela biljard. 
 
 
Klockan två på morgonen ramlade vi hem, åt godis och riskakor till ett avsnitt av Futurama innan vi somnade bredvid varandra, jag med öronproppar pga Oscar snarkar som ett bergatroll. Har livet blivit bättre de senaste två åren? Ja, utan tvekan. Jag är inte rädd längre och jag tror att det är den största skillnaden faktiskt. Rädslan över att skena iväg i vikt. Rädslan över att aldrig bli frisk. Rädslan för mat. Ingenting finns kvar längre. Jag är inte rädd och jag kan göra saker jag vill. Det är frihet. Och friskhet. 

En snabb vecka

Jävlarns hörrni. Den här veckan har gått i rasande fart. Det är ju redan torsdag! Mina dagar har kantats av föreläsningar, seminarier, öten med studentambassadörerna och massa massa massa läsning och planering. Idag har jag suttit fast här:
 
 
Men jag har ocskå hunnit träna lite. Sprang en vända i morse till exempel, det känns skönt att ha någon slags fast punkt i vardagen, då gör jag det med träning. Men jag har också testat lite nya roliga maträtter, bland annat denna koreanska gottighet som kallas för bibimbap. Det är en slags asiatisk pytt i panna. 
 
 
I botten är det ris, böngroddar och sallad. Sedan tog jag surkål, egentligen skulle det vara kimchi men jag hittade ingen, teryaki-marinerad ekologisk tofu toppat med ett ägg med lös gula som man sedan sticker hål på så att äggulan rinner ner i riset. Det var så himla gott! Resten av kvällen ska jag spendera i soffan framför House of Cards. Jag är otroligt trött efter all läsning, orkar inget annat.