Produktiv
Jösses hörrni! Vaknade när klockan ringde vid 7, hoppade upp och gjorde frukost, tittade på nyheterna och gjorde mig iordning. Drog ner till tvättstugan, stuvade in fyra maskiner tvätt, tog bilen till sjukhuset för samtal med dietisten (blev över 70 minuter samtal!), tog bilen till universitetet och skaffade den saknade kurslitteraturen, åkte hem, flyttade tvätten till torktumlaren, tog ett mellanmål och började plöja igenom all litteratur. Tog upp tvätten från torktumlaren, lagade lunch, fortsatte plugga. Tog en PW till universitetet igen (glömde lämna böcker på bibloteket), lyssnade på två podcasts av Jillian Michaels (rekommenderas starkt), handlade på Hemköp, kom hem och bryggde kaffe, fluffade protein och käkade mellis. Sitter nu med uppsatser som ska lämnas tillbaka i morgon, läser den sista delen av litteraturen som ska vara läst till onsdag och börjar på min inlämning som ska vara klar i april. Och just det. Jag har inte tränat.
Ja, där har ni min måndag. Och där har ni en bild på hur jag gick klädd på min underbart soliga eftermiddagspromenad för ett tag sedan. Älskar att känna att jag orkar vara på fötterna, orkar göra grejer och inte bara ligga och snora i sängen. Hade en tanke på att gå på yoga idag, eftersom jag mår bättre. Men då jag gjort misstaget att börja träna efter sjukdom för tidigt så många gånger nu tänkte jag efter en extra gång. En promenad räcker idag. Jag måste inte. Man måste inte träna. Jävligt skönt att landa i det faktiskt.
Samtalet med dietisten gick bra, de har satt mig på väntelista för terapi nu. Det är tankemönstren och beteenden jag måste få bukt med, och maten kommer falla på plats när jag får rätt verktyg. Visst, dietisten kan säga att jag måste dricka mjölk (urk, btw) men det är inte där problemet sitter. Vi konstaterade att det är just en psykolog jag behöver, så det känns bra! Hade lagt på mig ett halvkilo från förra invägningen, så det går åt rätt håll. Har försökt att släppa kontrollen och lyssna mer på kroppen, den ska få landa på sin trivelvikt nu, utan att jag går in och styr. Det är dags att acceptera att kroppen vill se ut på ett visst sätt. Och visst är jag fin. Det är jag. Finast.
skriven
Åh, vart hittade du poddarna med Jillian? :O